Här om dagen mötte jag min mystiske bloggare, inte IRL, utan via Skype. Det ska väl tilläggas att han inte är speciellt mystisk längre. Det var han inte ens innan jag såg honom då. Men han är väl så spännande och intressant, det finns mycket vettigt i den karln. Han håller på att bli en riktigt god vän.

Det var ett hjärtligt och behagligt möte. Otroligt trevliga diskussioner med givande innehåll, även om det var på en ganska lättsam nivå. Inga djuplodande konversationer direkt. Och det hade jag inte förväntat mig heller. Jag gissar att det kan ta ett tag, Skype är ett ganska nytt medium för mig att kommunicera med en människa, som jag inte har en IRL-relation med innan. Mina "vanliga" vänner och släkt finns på Skype och vi kommunicerar där, men då bryr jag mig verkligen inte om nåt, de vet ju vem jag är i alla fall. Här blev det lite trevande, men mysigt.

Det var mycket trevligt att få se hur han använde mimik och gester, mycket behagligt att höra hans röst också. Att få höra hur han använde språket. Det var otroligt tillfredställande! Tiden verkligen upphörde att existera.

Så nu är han ännu lite mer verklig, eller rätt mycket verklig. Jag ser verkligen fram emot att få mötas igen över Skype.

Fridens!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började med att jag inte visste vad jag skulle ge brorsdöttrarna i födelsedagspresent, för så där snart ett år sen. Hade en otrolig idétorka. Sen kom jag på att jag faktiskt har en massa bilder på dem. Man kanske skulle göra sig en fotobok och ge...

Så kom då dagen jag varit rädd för i några års tid, dagen då jag får beskedet att nästa vän är på väg att lämna livet.   Det har varit lugnt på den fronten under ett bra tag, det har sett stabilt ut där det har varit risk för försämringar och ing...

Jag har i princip inte berättat den här historien för någon, den har alltid gått under vänbegreppet, vid nåt enstaka tillfälle har den berättats med orden jag kommer att använda nu. I delar, aldrig i sin helhet. Det är knappt att jag berättat den för...

Så kikar jag in här igen. Som vanligt har mycket hänt. Det är väldigt länge sen jag var in nu och skrev något.   Under arton månader har jag haft förmånen att levt i en parallell relation till mitt änktenskap. Det har varit underbara arton månade...

Det blir en del inlägg om mitt sätt att leva mitt liv nu, de djupa betraktelserna om tingens ordning (i den mån de någonsin funnits) läggs på framtiden.   Men i alla fall; det slumpade sig så att jag både kunde och det var det mest praktiska att ...