Så kikar jag in här igen. Som vanligt har mycket hänt. Det är väldigt länge sen jag var in nu och skrev något.

Under arton månader har jag haft förmånen att levt i en parallell relation till mitt änktenskap. Det har varit underbara arton månader. Jag är väldigt tacksam för den tid vi fick tillsammans som ett par, för idag har vi gått isär som par men är goda vänner. De två senaste dygnen har bekräftat att relationen har överlevt förändringen, vilket är så skönt. Men mer om det senare.

Och att hitta en ny relation känns inte ens realistiskt. Det fanns nog bara en som var så här och där forutsättningarna var så rätt. Kommer att återkomma till det också.

Min mor går djupare in i skuggorna men än så länge verkar hon nöjd, hon finns i något fridfullt jämviktsläge. Jag ser inte tecken på ångest eller rädsla. Hon är arg på min far med jämna mellanrum, inget märkligt som sådant, det har hon alltid varit. Men skälet nu är att han styr vad som sker, inte för att hon skulle ha förmågan att styra något i sitt liv nu, den förmågan är länge sen förlorad. Det är bara principen hon blir förbannad på, det har ju alltid varit hon som drivit familjen framåt, han har varit utföraren. Jag hanterar situationen hyfsat, det är bara nån gång jag faller igenom och blir riktigt ledsen över situationen. Men jag hittar balansen ganska snabbt igen, det finns ett litet vemodigt jämviktsläge hos mig, men det får vara så. Det finns mycket mer att säga i de här ämnena.

Bor kvar på samma ställe, det känns bra, jag trivs både med lägenheten i sig och området vi bor i, ser inget skäl att förändra något här. Jag är kvar på samma arbetsplats, arbetsuppgifterna förändras ständigt och jag har fortfarande riktigt skoj. Vissa veckor är ordentligt köriga och jag är toktrött, men jag lär mig så mycket och får ofta positiv feedback från folk runt mig. Kommer nog att säga mer om det också.

Just idag är det återhämtning som gäller, det blev jobb fram till igår kväll och lång vecka, läkarbesök imorse och antibiotikakur.  Men jag tor att jag kommer åter lite snabbare denna gång.

Fridens!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började med att jag inte visste vad jag skulle ge brorsdöttrarna i födelsedagspresent, för så där snart ett år sen. Hade en otrolig idétorka. Sen kom jag på att jag faktiskt har en massa bilder på dem. Man kanske skulle göra sig en fotobok och ge...

Så kom då dagen jag varit rädd för i några års tid, dagen då jag får beskedet att nästa vän är på väg att lämna livet.   Det har varit lugnt på den fronten under ett bra tag, det har sett stabilt ut där det har varit risk för försämringar och ing...

Jag har i princip inte berättat den här historien för någon, den har alltid gått under vänbegreppet, vid nåt enstaka tillfälle har den berättats med orden jag kommer att använda nu. I delar, aldrig i sin helhet. Det är knappt att jag berättat den för...

Det blir en del inlägg om mitt sätt att leva mitt liv nu, de djupa betraktelserna om tingens ordning (i den mån de någonsin funnits) läggs på framtiden.   Men i alla fall; det slumpade sig så att jag både kunde och det var det mest praktiska att ...

Det är första december idag. Det är inte pyntat till advent det minsta i det hem jag befinner mig nu. Mitt första/primära hem. Finns inte ett endaste ting som är det minsta advent. Det har inte hunnits med. Ett av skälen är att jag befunnit mig i mit...