Det finns ett gäng som kallar sig The Lonely Island. De är en avknoppning av Saturday Night Live, det vill säga fullständigt galna. The Lonely Island gör musik och skriver galna texter. De får dessutom hyfsade kändisar att ställa upp på deras dårskap, att vara med och sjunga eller delta i deras videos.

Jag tycker det är otroligt roligt och min respekt för dessa etablerade kändisar, ökar faktiskt. Det visar att de har självdistans nog för att delta i något som driver våldsamt med dem själva. Eller att de vågar gå utanför givna ramar, sånt som i vissa kretsar skulle anses som förkastligt.

Michael Bolton var en smörsångare i popgenren på 80-talet, mycket ballader och tuttinutt. Han ansågs vara hyfsat pretentiös och klart larvig. Smäktande röst, lite för läcker för sitt eget bästa, långt hår hade han också.

Så här lät han 1989, han är bara "för mycket".

Men något har hänt under de år som gått sen dess. Förra året dök detta upp, korthårig och otroligt mycket roligare!

  Michael Bolton, 2011

The Lonely Island och Michael Bolton gör låten "Jack Sparrow" ihop 2011, bilden ovanför är hämtad från videon. Jag tycker den är fullstädigt lysande, garvade så jag grät när jag såg den första gången och tycker fortfarande att den är otroligt rolig att se. Tala om självdistans! Länkar även texten, då den är rätt skoj.

The Lonely Island och Michael Bolton, Jack Sparrow, 2011.

Texten till Jack Sparrow.

Två andra projekt som The Lonely Island gjort, finner jag också fantastiskt underhållande. Dock varnas känsliga läsare, det förekommer explicit material i båda. Det första är med Akon och du kan se den här, den andra är med Justin Timberlake och du kan se den här. Texterna får du leta reda på själv, men de är typ halva behållningen.

Fridens!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började med att jag inte visste vad jag skulle ge brorsdöttrarna i födelsedagspresent, för så där snart ett år sen. Hade en otrolig idétorka. Sen kom jag på att jag faktiskt har en massa bilder på dem. Man kanske skulle göra sig en fotobok och ge...

Så kom då dagen jag varit rädd för i några års tid, dagen då jag får beskedet att nästa vän är på väg att lämna livet.   Det har varit lugnt på den fronten under ett bra tag, det har sett stabilt ut där det har varit risk för försämringar och ing...

Jag har i princip inte berättat den här historien för någon, den har alltid gått under vänbegreppet, vid nåt enstaka tillfälle har den berättats med orden jag kommer att använda nu. I delar, aldrig i sin helhet. Det är knappt att jag berättat den för...

Så kikar jag in här igen. Som vanligt har mycket hänt. Det är väldigt länge sen jag var in nu och skrev något.   Under arton månader har jag haft förmånen att levt i en parallell relation till mitt änktenskap. Det har varit underbara arton månade...

Det blir en del inlägg om mitt sätt att leva mitt liv nu, de djupa betraktelserna om tingens ordning (i den mån de någonsin funnits) läggs på framtiden.   Men i alla fall; det slumpade sig så att jag både kunde och det var det mest praktiska att ...