Om man ska hävda att man är seriös som yrkesgrupp, att man är viktigt för samhället, om det man gör spelar roll. Då räcker det inte med att låta staten sätta ”legitimerad” framför yrkestiteln. Ska man framstå som seriös i sina strävanden, så måste man också förstå att det kräver­­ att man uppfyller vissa kvalitetskrav. Ett sådant är att det finns en strukturerad väg där brukare av tjänster, som tillhandahålls av legitimerade yrkesgrupper, kan framföra eventuella klagomål. Det ska inte vara något märkligt i sig.

Jag höll på att tappa både hakan och morgonteet (klarade teet men inte hakan), när Östnytt har ett reportage om Lärarförbundet i Linköping som blivit oroade över att kommunens utbildningsnämnd skickat ut en liten informationsskrift om hur man går till väga när man vill anmäla skolans verksamhet till skolinspektionen. Allt enligt nya skollagen. Kvinnorna som uttalade sig i reportaget tyckte att det fanns risk att lärare skulle känna sig granskade, kontrollerade. Jag tror till och med att ordet övertramp förekom. Det var inte ordagrant sagt så, men det var andemeningen jag uppfattade. De tyckte att kommunen uppmanade föräldrarna att anmäla händelser och att det var helt obefogat. En av dem ansåg att om man har något att anmärka på vad det gäller utbildning eller omhändertagande av barnen, så ska man prata med de som det hela berörde. Och visst är det att föredra, om det går att lösa det den vägen. Så är det inte alltid. Inslaget finns att se här.

Jag kan gissa att det är ovana att vara utsatta för granskning som får fram de här reaktionerna, om jag är snäll. För jag tycker att det borde finnas en kunskap om att kvalitetssäkringssystem (drygt ord) är en av grundpelarna i att kunna göra ett professionellt jobb. Man måste alltid vara beredd att diskutera vad man har för sig, alltid fundera över om vi gör rätt saker på rätt sätt och ta emot kritik när det finns sådan. Jag har ju också märkt genom åren att inte allt för få lärare tenderar till att se klassrummen som kungadömen. Att det inte är acceptabelt att någon kommer och ifrågasätter vad som händer när dörren stängs. Skolans värld har varit väldigt sluten, det har blivit bättre, men det är en lång väg kvar innan det går att prata om öppenhet.

Det handlar inte om hur mycket energi man laddar in i sitt jobb, det ska ju vara kvalitet i det som lärs ut. Eller att man ska vara snäll som lärare. Jag vill ju inte tro att någon medvetet vill göra ett kasst jobb eller är medvetet elaka mot sina elever. Och kom igen; lärarna har just blivit legitimerade, det är bara för dem att acceptera att de kommer att bli granskade. Det hör till. Yrkesgruppen har en hel del att leva upp till numera. Tyvärr gissar jag att det inte är bara de som uttalade sig nu, som kommer att få ett kallt uppvaknande. Med att höja anseende och försöka ändra samhällets syn på ett yrke, kräver också att man skärper till sig.

Välkommen till verkligheten.

Fridens!