Klockan är 04.30 när jag börjar skriva detta. Jag tycker om att vara vaken den här tiden på dygnet, om jag aldrig gått och lagt mig.

Jag fullständigt hatar att vakna den här tiden på dygnet. Det finns egentligen aldrig några riktigt bra och hållbara skäl till att kliva upp strax innan halv fem på morgonen. Det finns verkligen inte! Ändå är jag uppe nu och jag har varit uppe samma tid varje morgon, 6 dagar tillbaka.

Nåt händer i min kropp den här tiden på dygnet, även om jag inte vet vad. Något som påverkar den kraftiga förkylning jag dragits med sen 8 dagar tillbaka. 04.25-isch vaknar jag av att jag hostar järnet och sen är det stört omöjligt att somna om. Kliver upp för att inte störa bättre hälften allt för illa.

Tror inte jag varit så här kravlig på typ 15 år eller mer. Jag har inte något minne av att en förkylning tagit mer än max 5 dagar i sitt intensivaste skede. Det här verkar ju inte ha någon ände alls. Ständigt utflöde från lungor och ständigt utflöde från näsan, har inte minskat alls. Har dessutom tappat rösten, helt. Okej, jag kan viska (vilket man inte ska) 5 ord åt gången, sen funkar inte det heller. Det mest roliga är att min omgivning reflexmässigt viskar tillbaka till mig.

Jag har ett dygn på mig att bli frisk. Kommer att göra vad jag kan för att piggna till så jag kan jobba på måndag. Så roligt är det inte att vara hemma.

Fridens!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Det började med att jag inte visste vad jag skulle ge brorsdöttrarna i födelsedagspresent, för så där snart ett år sen. Hade en otrolig idétorka. Sen kom jag på att jag faktiskt har en massa bilder på dem. Man kanske skulle göra sig en fotobok och ge...

Så kom då dagen jag varit rädd för i några års tid, dagen då jag får beskedet att nästa vän är på väg att lämna livet.   Det har varit lugnt på den fronten under ett bra tag, det har sett stabilt ut där det har varit risk för försämringar och ing...

Jag har i princip inte berättat den här historien för någon, den har alltid gått under vänbegreppet, vid nåt enstaka tillfälle har den berättats med orden jag kommer att använda nu. I delar, aldrig i sin helhet. Det är knappt att jag berättat den för...

Så kikar jag in här igen. Som vanligt har mycket hänt. Det är väldigt länge sen jag var in nu och skrev något.   Under arton månader har jag haft förmånen att levt i en parallell relation till mitt änktenskap. Det har varit underbara arton månade...

Det blir en del inlägg om mitt sätt att leva mitt liv nu, de djupa betraktelserna om tingens ordning (i den mån de någonsin funnits) läggs på framtiden.   Men i alla fall; det slumpade sig så att jag både kunde och det var det mest praktiska att ...