Min kärleksaffär med Depeche Mode börjar egentligen med Yazzo och Vince Clark 1983. En polares mamma hade köpt Yazoos album ”You and me both”, som för övrigt är riktigt bra. När jag strax efter upptäckte Vince Clarks namn på Can't Get Enough, en låt som verkligen fastnade, så var det hela igång. Depeche Mode har blivit kvar i mitt liv, trots att jag inte var så imponerade av dem kring sekelskiftet. Men med senaste albumet (Sounds of the Universe 2009), så har de hämtat igen sig ordentligt.

Så när jag nu skulle sätta ihop min ”All time high”-lista så valde jag ut mina favvisar och tänkte att jag skulle rangordna dem från 1 och till hur många det nu blev. Men si det gick inte. Det finns ju bara en som kan vara bäst och det är ”Enjoy the Silence” från Violator 1990. Den är odiskutabelt absolut bäst!

Det var sen problemen dök upp. Bland de fem som jag hade som kandidater på andraplatsen gick det inte att rangordna dem från plats 2 till 6. Jag försökte i flera dagar att bestämma mig för vilken som var absolut bäst av dem. Jag lyssnade och klurade. Grejen är den att de är alla lika viktiga, de berör mig lika intensivt fast på olika vis. Alltså fick alla vara 2:or utan inbördes rangordning och sen körde jag på med samma variant med resten av låtarna till plats 5. Alla övriga låtar de gjort är att betrakta som att de ligger på plats 6. Det ska inte tolkas som att de är sämre, de berör bara inte mig lika mycket just nu. För den här listan är dynamisk, den förändras över tiden, beroende på vilket behov jag har. Dock har nog plats 1 och 2 varit stabila sen 1993, med undantag från ”Precious” från 2005 som snabbt klev in på andraplatsen.

Jag tror jag har fått rätt på album och årtal, stämmer något inte, säg gärna till!

01 Enjoy the Silence, Violator 1990

02 Black Celebration, Black Celebration 1986
02 I feel you, Songs of Faith and Devotion 1993
02 Policy of Truth, Violator 1990
02 Precious, Playing the Angel 2005
02 Shake the Disease, enbart singelsläpp på studioversionen 1985. Finns som studioversion på samlingen The singles 81>85 (1985) och som liveversion på albumet 101, 1989.

03 It's No Good, Ultra 1997
03 Never Let Me Down Again, Music for the Masses 1987
03 Barrel of a Gun, Ultra 1997 
03 Waiting for the Night, Violator 1990
03 Walking in my shoes, Songs of Faith and Devotion 1993
03 Wrong, Sounds of the Universe 2009

04 Personal Jesus, Violator 1990

04 Come Back, Sounds of the Universe 2009
04 Condemnation, Songs of Faith and Devotion 1993
04 Everything Counts, Construction Time Again 1983
04 Peace, Sounds of the Universe 2009
04 Question Of Lust, Black Celebration 1986
04 Stripped, Black Celebration 1986

04 Home, Ultra 1997

05 Blasphemous Rumours, Some Great Reward 1984
05 Fly On The Windscreen-Final, Black Celebration 1986 
05 In Chains, Sounds of the Universe 2009
05 In your room, Songs of Faith and Devotion 1993
05 Just Can't Get Enough, Seak and spell 1981
05 People Are People, Some Great Reward 1984
05 Somebody, Some Great Reward 1984
05 Strangelove, Music for the Masses 1987

Fridens!